Hvis man er i et forhold, men kjenner kribbel (tiltrekning) mot andre

hvis man er i et forhold, men kjenner kribbel (tiltrekning) mot andre -men ønsker å være med den man er i forhold med, hva gjør man/bør man gjøre med det?

jeg går på kurs, og der snakkes det om at følelser lyver ikke, men kan bygge på feil grunnlag -men så har jeg også hørt at man skal følge følelsene sine, ergo dette spørsmålet over

Jag tycker du ska kosa dig med lite kribbel i magen väl vetandes om att du har det väldigt bra egentligen med den du har, . Är det inte lite dejligt att känna så en stund? Oftast går det ju över ganska snart och gär det inte det så får du väl ta och tänka igenom alltsammans noggrannt,

[hurramegrundt]

Opprinnelig skrevet av CarinaNV

Jag tycker du ska kosa dig med lite kribbel i magen väl vetandes om att du har det väldigt bra egentligen med den du har, . Är det inte lite dejligt att känna så en stund? Oftast går det ju över ganska snart och gär det inte det så får du väl ta och tänka igenom alltsammans noggrannt,

Helt enig. Følelser skal anerkjennes, tenker jeg, men det er vel ikke alltid fornuftig å følge dem.

Jeg tenker litt annerledes - for jeg tror at kribbel kan ødelegge det forholdet man ønsker å opprettholde, hvertfall hvis man begynner å oppsøke den man kjenner kribbel for, eller omgås denne mye. For hver gang man kjenner kribbel, kommer man tilbake til forholdet og kjenner på manglende kribbel - og da er det lett å havne i en nedadgående spiral, tror jeg.

Litt kribbel er greit, men man trenger kanskje ikke oppsøke og forfølge det? Jeg tror hvertfall det er viktig å ha et bevisst forhold til det, slik at man ikke blir fanget i "kribbleriet"

Men som min 86 år gamle mormor sier; søk inspirasjon ute, høst gledene hjemme Er kanskje noe i det også, eller?

Opprinnelig skrevet av Vims

Jeg tenker litt annerledes - for jeg tror at kribbel kan ødelegge det forholdet man ønsker å opprettholde, hvertfall hvis man begynner å oppsøke den man kjenner kribbel for, eller omgås denne mye. For hver gang man kjenner kribbel, kommer man tilbake til forholdet og kjenner på manglende kribbel - og da er det lett å havne i en nedadgående spiral, tror jeg.

Litt kribbel er greit, men man trenger kanskje ikke oppsøke og forfølge det? Jeg tror hvertfall det er viktig å ha et bevisst forhold til det, slik at man ikke blir fanget i "kribbleriet"

Men som min 86 år gamle mormor sier; søk inspirasjon ute, høst gledene hjemme Er kanskje noe i det også, eller?

Jag är helt enig i det, Är man dödsförälskad så är det nog inte så lurt att söka upp föremålet för förälskelsen allt för ofta, men kribbel är väl mest kribbel?

Jeg tror at det går ikke an å bare se på en person et helt liv. Jeg mener også at det er fullstendig lov å se på andre, men om man er i et forhold man vil beholde og kriblingen omhandler noen andre - så er det best å ikke underbygge ved å oppsøke personen, snakke med vedkommende eller gå inn for å fantasere om h*n.

Ser at Vims' mormor oppsummerer det veldig fint.

[Chance]

Opprinnelig skrevet av CarinaNV

Jag tycker du ska kosa dig med lite kribbel i magen väl vetandes om att du har det väldigt bra egentligen med den du har, . Är det inte lite dejligt att känna så en stund? Oftast går det ju över ganska snart och gär det inte det så får du väl ta och tänka igenom alltsammans noggrannt,

Signerer bare CarinaNV, jeg. Syns hun sier det så fint!